Jag är riktigt trött på att alltid finnas där för folk när det behövs men när JAG behöver så POFF! Alla borta.. Var finns ni när jag behöver er? Det är sååå sällan jag verkligen behöver någon att snacka med, någon som skickar ett sms o visar att man finns där. Nu måste jag själv ta kontakt med folk för att någon ens ska fråga hur det är. Svarar man att det är okej fortsätter samtalet om annat. I min värld är "okej" inte samma sak som bra!

Det finns en människa som är ovärderlig. Det är Carro. Vad skulle jag göra utan dig? Men ni andra då? Är ni verkligen så fega så att ni väljer att undvika döden på avstånd framför att finnas där för en vän?

Jag kanske behöver någon som ringer mig? Någon som skriver till mig? Någon som frågar hur jag mår och lyssnar på svaret?