Begravning "Det finns en morfar i oss alla"
Jag hade kunnat skriva detta inlägget hur långt som hellst egentligen men det ska jag inte. Det är för känsligt och privat så jag håller det kort och endast med utvalda delar.
Dagen började med en ganska kaosartad morgon. Ringde och väckte min kusin när vi stod utanför och skulle hämta honom. När vi väl kom fram till Jim 45 minuter sena (pga andra saker med) åt vi frukost tillsammans alla kusiner och tränade därefter på låten ett par gånger och Jim läste upp det personliga talet vi har satt ihop gemensamt som han sen framförde i kyrkan.
När vi väl skulle köra började talet brinna så en del av orden försvann!?!
Vi hade verkligen flyt.. Men vi kämpade vidare och när begravningsgudstjänsten hade börjat kallade prästen upp oss ganska tidigt. Jim började talet (som fick rubriken "Det finns en morfar i oss alla") med att citera Andy: "med all respekt för prästen, men detta är något vi själv måste göra". Därefter beskrev Jim morfar och vilken underbar person han var med våra egna ord.
Därefter sjöng vi låten "du är för alltid en del utav oss" och det var väldigt svårt men det gick i alla fall.
"När natten så stilla sig sänker finns tystnadens tomhet hos oss
Och likt den klaraste stjärnan som blänker så stark är vår kärlek till dig"
Det stora hjärtat är från oss barnbarn och det lilla rosa är från lilla Bella och lilla Elsa, barnbarnsbarnen.
Lite fler bilder, klicka för förstoringar:
Sjunger och gråter. Barnbarnsbarnen, sötisar! Kusiner, bror, brors sambo, jag
och pojkvän.
Usch vad jobbigt!=( Vad starkt av er att hålla tal och sjunga för honom<3
Är säker på att din morfar är stolt över er. Jättefin text till låten som ni sjöng.
Massa kramar